Frustrationer och annat otyg

….och livet är underbart!

Alltså det där att alltid……

……..vara igång, på språng, ha något måste,……Det betalar sig dåligt…..

…….fast man fär ju en del gjort förstås……

Visst känns det…….

…….som att sommaren har varit ovanligt töjbar i år?……..

…….fast nu känns det att vinter är i faggorna. Är ju verkligen ingen vinterälskare men, antingen för att sommaren räckt så länge eller kanske bara för att jag inte vill slösa livstid på tråkigtänk, så känns varken vintern eller den eviga pannstädningen särskilt trist just nu.

Det är bra och detta hamnar på listan över Lyx i mitt liv……

Alltså……

……jag läser inte ofta mina publicerade……funderingar……fnatterier……kryptiska tankeredovisningar…….Hm, kanske bara ska kalla dom för inlägg…..fast det låter som det man lägger i skorna om man är plattare än önskvärt i de nedersta gåredskapen………

Det jag egentligen skulle skriva var att min kunskap om var tusan man ska sätta – eller inte sätta – kommatecken är rätt liten……fast snyggare hade varit om jag skrivit att den är rätt begränsad…….

Pannan igång och jag lever i Lyx!

Vi, eller rättare skrivet jag, har försökt att leva kvar i det milda klimat vi haft…..tills för ett par veckor sedan – alltså värmen! – men när den  avtog började ju förstås kylan smyga sig in i huset och till slut tröttnade tom jag på att frysa. Så, igår startades pannan och eftersom vi frusit i en vecka eller så, så är det en riktig lyx med ett varmt hem!

Lyx nr.2 är att jag lever i lyxen att kunna klara mig själv. Jag är inte arbetslös, lågavlönad eller har något annat som gör mig beroende……Fast jag är faktiskt förstås starkt beroende av min barn, dom Gullungarna!, men det är också en lyx att få vara så det får bli nr.3….på en lista som antagligen kommer att fyllas på vartefter.

Jag får njuta så länge lyx nr.2 varar för när jag går i pension så kommer jag att få dra åt svångremmen ordentligt. Klarar mig gör jag på ett eller annat sätt speciellt som jag fått träning eftersom jag periodvis inte haft det så fett. Jag hade visserligen tryggheten att mina alla föräldrar inte skulle låtit mig, och senare oss, svälta eller bo på gatan. Jag hade alltså den lyxen att jag kunde vara trygg fast jag levde för dagen och senare för att jag verkligen försökte i mesta möjliga mån klara mig och barnen utan yttre inblandning.

De *fattiga* perioderna har verkligen lärt mig att uppskatta allt det jag har nu så det är därför jag tycker att jag idag lever i Lyx!

Jag lever……..eller…….

Jodå! men inte som jag borde……tydligen…….

Magen vill inte vara snäll och beskedlig – kanske inte så konstigt eftersom jag, dum som jag stundom är, har påverkats av allt tjat om att jag måste äta bättre och framför allt mer. Jag kan förstå att mitt sätt att äta verkar konstigt och fel, gör det även för mig, men det är så här jag livnärt mig de senaste minst 15 åren och före det har det varit väldigt av och på med intaget av föda.

 Kom alltså ‘på’ för ett tag sedan att det kanske var dags att ändra mina matvanor. Jag är ju på väg att höra till den äldre skaran och har viktnedgången orsakad av min sjuveckors lunginflammation lite som ett orosmoln – kanske inte hängande över mig men i alla fall högt upp i ryggsäcken. Började bra men sen gick det åt pipsvängen……..förstår jag nu. Inte så att jag har hetsätit men det blev för mycket…..eller rättare sagt för ofta……och nu har jag ingen lust att skriva om det här längre! Såååå trist!!!!!!

Jag har  kommit fram till att jag inte ska bry mig om vad andra har för idéer om hur jag ska och inte ska äta! Punkt slut……

 

Jag gillar detta år……

……i alla fall hittills.

Tänkte skriva att vintern var ju inte så svår……kom på att jag i vanlig ordning glömt det som är tråkigt att komma ihåg så jag kommer inte ihåg vintern annat än att den var ovanligt mörk…..

Sommaren har för mig varit utmärkt bra vad det gäller väder och vind…..näe vänta nu! Blåst har det gjort väldigt ordentligt och ofta……det kommer jag faktiskt fortfarande ihåg……

Har fått en hel del gjort……..och en hel del ogjort….fortfarande……

Har börjat ta itu på skarpen åter igen med mina jäkla morgonångestar…..men det hjälper väääääldigt långsamt. Och det dyker alltid upp nått nytt att oja sig över…..

Jag är glad att jag lever, har en hyfsat god hälsa, två fantastiska barn som gör mig stolt och glad och tacksam att få – fortfarande – dela deras liv och att vi tillsammans har ett bra fungerande yttre kringliv……..och vad menade jag med det sista hittepåordet – naturligtvis exakt vad det står…..

Det är inte lätt…..

…..men jag lyckas faktiskt rätt bra att leva sådär här och just nu. Det är bara korta stunder som det ramlar iväg och då är det ångesten över den allt mer krympande tiden kvar som ställer till det.

Jag försöker att inte skynda på tiden men ändå att se framåt. Tiden för allt det där som inte hinns eller orkas med  kommer ju när arbetslivet läggs till handlingarna……..fast jag borde redan nu göra sådant som är det ROLIGA.

Det finns mycket i mitt liv som tillhör det BRA  som t ex att jag får umgås med mina barn varje dag. Det har väl inte riktigt varit meningen att dom fortfarande ska bo hemma – när jag var 26 hade jag bott för mig själv i sådär en 8 år…..fast jag flyttade på sätt och vis hemifrån redan när jag var femton……men jag var hemma ofta…..För att återgå till barnen så har de av olika anledningar liksom ‘fastnat’ här hemma och inte är jag alltså ledsen ett dugg för det…..

Fast nu orkar jag inte skriva mer för nu måste jag fundera en stund istället………

Vägval!

Dags igen att sätta mig ner och i lugn och ro välja hur min allt knappare framtid ska se ut……och att ta mig i örat för att jag inte varje dag verkligen lever HÄR och NU……

Tillbaka……

…..på jobbet är jag,,,,,,,,,,och mirakulöst så har det lyckats klara sig i hela två veckor utan mig…….

Skämt å sido, vi är en fantastisk grupp som arbetar tillsammans. Svårt att förstå kanske för den består uteslutande av kvinnor…….brukar ju kunna bli en massa kackel och trams. Kanske det beror på att vi är en bra mix av alla åldrar – jag är numera ålderskvinnan! – och att arbetet kräver att vi är mycket flexibla och anpassningsbara…..fast samtidigt så måste vi vara väldigt självständiga och starka och kunna fatta beslut på stunden…….kunna organisera, planera, hålla koll och komma ihåg……och vara empatiska, professionella, kunniga, pålästa, uppdaterade…….mm……mm……

Om någon undrar vad jag arbetar med är det så klart i vårdsektorn!

Containers…….

…….år fantastiska!

Jag har storröjt på tomten och hade det inte funnits en sådandäringa stor plåtlåda att slänga i, skulle jag bittert ha ångrat att jag tagit fram häcksax, grenkapare och bra-sågen. Tyvärr återstår det en rejäl massa som ska bort men det tror jag att jag överlåter åt ett inhyrt proffs – att kapa stora träd är inte riktigt min grej längre.

Har också lyckats återvinna en hel del grusplan – har alltså dragit, hackat och rullat bort typ gräs och mossa och maskrosor och….. – på uppfarten och nu återstår mindre en hälften av eländet.

Tyvärr har jag bara ett fåtal dagar kvar av denna del av semestern så jag får lov att ta det lugnt så att jag hinner vila upp mig innan min kropp behövs för arbetsjobbet.

Jaja, sommaren är ju inte över än och ogräs och annat försvinner ju inte så jag hinner nog……..