Frustrationer och annat otyg

….och livet är underbart!

Jag lever…..

……faktiskt…..och det märks att det börjar bli ljusare…..i alla fall utomhus

Måste komma ihåg att ställa om timer-sarna.

Har precis läst…..

…..det jag senast skrev på den här sidan….av mitt liv – den offentliga….. Skulle kunna ha skrivit den ofantliga lika gärna….den ofantligt svåra delen att få nån’ ordning på…..den ofantligt vackra när allt är bra och själen har tid och ork att se det…..

Men nu var det egentligen inte det som skulle avhandlas utan det är detta –

Under inlägget fanns ett av ‘sidan’ utvalt inlägg som relaterade till det jag läst…..ett som publicerades 4 december 2012….. Det jag läste fick mig att inse att nånstans där i krokarna började min resa….min resa in i eländet….nä, elände är inte rätt ord…..mer som att famla runt i en röra…..

Av någon ‘konstig’ anledning känns det inte riktigt okejs längre att redovisa mitt inre liv här så….

 

Jag tror att jag…..

…..har kommit på hur jag får det där med en privat sida att fungera……om jag sen får livet att göra det bättre vet i fåglarna…..

*************************

När man nått dit i livet jag har vad gäller ålder och dessutom nått ‘botten’ 3 gånger, vet man allt för väl att den ende som verkligen kan göra något åt eländet är man själv……

Det här verkar kunna bli den fjärde gången …..och om jag räknar åren så är det ungefär tio år mellan varje gång. Det är inte riktigt sant för sista ‘ångesten’ – eller vad man ska kalla det – började i andra halvan av 90-talet och sedan ungefär 2005 har det varit normal-hyfsat balanserat i mitt liv.

Jag tror att jag faktiskt har förstått något – alltså förstått något på riktigriktigt. Hela mitt liv har på nått sätt varit en evig kamp att få saker att fungera så enkelt, normalt, smärtfritt, okomplicerat…… som möjligt……

Periodvis har jag lyckats……. Det är det som det känns som att jag ‘förstår’ nu – att det egentligen är de normala, lugna och ångestfria delarna som kommer på ‘besök’ – även om de har stannat långa stunder så är det så det känns ….. Problemet – eller vad tusan man ska säga att det är – måste alltså….förmodligen….kanske…..ligga djupt och långt tillbaka.

Vetskapen om att den ende som kan göra allt bra är jag själv – även om jag kan få hjälp på vägen att gå åt rätt håll – gör att känner mig ändå mer ensam……..

Plåster på….

……ångesten….

  • skotta snö
  • skotta mer snö
  • skotta ändå mer snö………………fast där nånstans orkade inte kroppen mer……………….

…………

…….ångest gör ont…….överallt…..

Fastkletad……

…….som ett tuggummi under skon……eller i håret…….förresten – vilket är värst?…..sitter den jefla ångesten kvar i magen, runt hjärtat, ut i armar och ben……hjärnan funkar hur dåligt som helst…….kanske inte skriver så mycket mer på ett tag…….

Känns Konstigt……

……att på decembers allra sista dag kunna gå ut i trädgården och plocka in helt underbart doftande och vackert grön TIMJAN!!!!!!

Tråkigt att det inte hjälper mot den envist fastkletade ÅNGESTEN……..fast det är mysigt ändå på nått sätt eller så…..

ETT GOTT SLUT PÅ DET GAMLA ÅRET OCH ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR

önskar jag alla mina medmänniskor!

Ångesten…….

……ligger som ett njurbälte runt magen och hela bröstkorgen……för många olustiga Nödvändigt…….för mycket Trötthet……förmodligen för mycket socker eller nått’ sånt’ också………som ju inte ens smakar gott så varför i himlens namn äter jag det då da’!?

Dagordningen…….

……för denna torsdag ser ut som följer:

  • tvätta
  • tvätta
  • tvätta……….. och nu blev det tjatigt så jag bryter raskt av med ett käckt……eller två…….
  • städa
  • diska………………..MEH! så himla tråkig och praktisk jag ska va’ da’!!!!!!