Frustrationer och annat otyg

….och livet är underbart!

Jag lever……..eller…….

Jodå! men inte som jag borde……tydligen…….

Magen vill inte vara snäll och beskedlig – kanske inte så konstigt eftersom jag, dum som jag stundom är, har påverkats av allt tjat om att jag måste äta bättre och framför allt mer. Jag kan förstå att mitt sätt att äta verkar konstigt och fel, gör det även för mig, men det är så här jag livnärt mig de senaste minst 15 åren och före det har det varit väldigt av och på med intaget av föda.

 Kom alltså ‘på’ för ett tag sedan att det kanske var dags att ändra mina matvanor. Jag är ju på väg att höra till den äldre skaran och har viktnedgången orsakad av min sjuveckors lunginflammation lite som ett orosmoln – kanske inte hängande över mig men i alla fall högt upp i ryggsäcken. Började bra men sen gick det åt pipsvängen……..förstår jag nu. Inte så att jag har hetsätit men det blev för mycket…..eller rättare sagt för ofta……och nu har jag ingen lust att skriva om det här längre! Såååå trist!!!!!!

Jag har  kommit fram till att jag inte ska bry mig om vad andra har för idéer om hur jag ska och inte ska äta! Punkt slut……

 

Jag gillar detta år……

……i alla fall hittills.

Tänkte skriva att vintern var ju inte så svår……kom på att jag i vanlig ordning glömt det som är tråkigt att komma ihåg så jag kommer inte ihåg vintern annat än att den var ovanligt mörk…..

Sommaren har för mig varit utmärkt bra vad det gäller väder och vind…..näe vänta nu! Blåst har det gjort väldigt ordentligt och ofta……det kommer jag faktiskt fortfarande ihåg……

Har fått en hel del gjort……..och en hel del ogjort….fortfarande……

Har börjat ta itu på skarpen åter igen med mina jäkla morgonångestar…..men det hjälper väääääldigt långsamt. Och det dyker alltid upp nått nytt att oja sig över…..

Jag är glad att jag lever, har en hyfsat god hälsa, två fantastiska barn som gör mig stolt och glad och tacksam att få – fortfarande – dela deras liv och att vi tillsammans har ett bra fungerande yttre kringliv……..och vad menade jag med det sista hittepåordet – naturligtvis exakt vad det står…..

Det är inte lätt…..

…..men jag lyckas faktiskt rätt bra att leva sådär här och just nu. Det är bara korta stunder som det ramlar iväg och då är det ångesten över den allt mer krympande tiden kvar som ställer till det.

Jag försöker att inte skynda på tiden men ändå att se framåt. Tiden för allt det där som inte hinns eller orkas med  kommer ju när arbetslivet läggs till handlingarna……..fast jag borde redan nu göra sådant som är det ROLIGA.

Det finns mycket i mitt liv som tillhör det BRA  som t ex att jag får umgås med mina barn varje dag. Det har väl inte riktigt varit meningen att dom fortfarande ska bo hemma – när jag var 26 hade jag bott för mig själv i sådär en 8 år…..fast jag flyttade på sätt och vis hemifrån redan när jag var femton……men jag var hemma ofta…..För att återgå till barnen så har de av olika anledningar liksom ‘fastnat’ här hemma och inte är jag alltså ledsen ett dugg för det…..

Fast nu orkar jag inte skriva mer för nu måste jag fundera en stund istället………

Vägval!

Dags igen att sätta mig ner och i lugn och ro välja hur min allt knappare framtid ska se ut……och att ta mig i örat för att jag inte varje dag verkligen lever HÄR och NU……

Tillbaka……

…..på jobbet är jag,,,,,,,,,,och mirakulöst så har det lyckats klara sig i hela två veckor utan mig…….

Skämt å sido, vi är en fantastisk grupp som arbetar tillsammans. Svårt att förstå kanske för den består uteslutande av kvinnor…….brukar ju kunna bli en massa kackel och trams. Kanske det beror på att vi är en bra mix av alla åldrar – jag är numera ålderskvinnan! – och att arbetet kräver att vi är mycket flexibla och anpassningsbara…..fast samtidigt så måste vi vara väldigt självständiga och starka och kunna fatta beslut på stunden…….kunna organisera, planera, hålla koll och komma ihåg……och vara empatiska, professionella, kunniga, pålästa, uppdaterade…….mm……mm……

Om någon undrar vad jag arbetar med är det så klart i vårdsektorn!

Containers…….

…….år fantastiska!

Jag har storröjt på tomten och hade det inte funnits en sådandäringa stor plåtlåda att slänga i, skulle jag bittert ha ångrat att jag tagit fram häcksax, grenkapare och bra-sågen. Tyvärr återstår det en rejäl massa som ska bort men det tror jag att jag överlåter åt ett inhyrt proffs – att kapa stora träd är inte riktigt min grej längre.

Har också lyckats återvinna en hel del grusplan – har alltså dragit, hackat och rullat bort typ gräs och mossa och maskrosor och….. – på uppfarten och nu återstår mindre en hälften av eländet.

Tyvärr har jag bara ett fåtal dagar kvar av denna del av semestern så jag får lov att ta det lugnt så att jag hinner vila upp mig innan min kropp behövs för arbetsjobbet.

Jaja, sommaren är ju inte över än och ogräs och annat försvinner ju inte så jag hinner nog……..

Semestern har börjat!

Jag slutade tidigt i fredags och har haft ledig helg så semestern börjar faktiskt inte på riktigt förens idag. Planer för ledigheten? Njäe……tror inte det – brukar ändå inte bli riktigt som man tänkt. Det ända är att jag hoppas kunna få en lagom mix av Göraroligt + Vila + åtminstone rafsa runt lite i den där evighetslånga listan jag vägrar teckna ned någonstan……

Hade nämligen sådana förr. Strukturerad som bara faen…..fast ändå inte……….blev bara stressad av att inte lyckas pricka bort allt………bara en massa omprioriteringar, revideringar, hopknycklade papper……..

Så nu tar vi det som det kommer, för det mesta…….och allt syns ju ändå liksom. Med eller utan lista…….

Tanten kan fortfarande!

……och hon till och med förvånar sig själv!

Jag har ju en del krämpor här och där, precis som alla andra ‘gamlingar’, och mitt största problem är armar och axlar. Fint och bra när man arbetar inom vården eller hur? (och tyvärr är det en allmänt vanlig åkomma i branschen) Det är lyfta, bära och dra som gör förbaskat ont MEN knuffa går alldeles utmärkt vilket jag fick bevis för härom kvällen. Skulle efter arbetets slut få skjuts av en kollega…..som hade glömt stänga av ljuset på sitt fordon – en mindre bil av märket ”W” –  och det resulterade i att den naturligtvis var totalt samarbetsovillig. Vad göra på folktom plats? Jo, jag lyckades faktiskt knuffa hela ekipaget, alltså bil med kollega i, säkert en 50-75 meter – tom delvis med springsteg! Inte så illa för en 63-årig dam, eller hur? Den dumma bilen visade sig vara så totalt utan kraft och energi att vi ändå fick ringa ett laddat batteri……..men där tröttande jag på eländet och insåg att en promenad hem skulle gå fortare.

Nu ska jag med raska steg förpassa mig till badrummet och göra mig fabul0us och sedan är det bara idag och i morgon och sen är det semester…….och då ska jag naturligtvis ta tag i  göralistan jag inte ville trötta någon med i förra inlägget………eller så gör jag ‘ingenting’ vilket förmodligen är det man ska göra på semestern……….

Ska strax försvinna ner…….

…..i källaren och hänga en maskintvättad omgång kläder till. Mina lediga dagar brukar vanligtvis gå åt till att laga mat, diska, städa, tvätta, kanske baka nått, säsongsanpassad aktivitet ute på tomten,………men ibland gör jag revolt mot min självpåtagna Morsakallelse…..eller vad man nu ska kalla det……och gör inte ett nå-nada-niente! Mer om det en annan gång…..

Nu verkar det som att jag kommer att få lov att lägga till frididshantverkare till alla mina sysslor. Hm, lite mindre morsigt i alla fall men ack ändå så långt ifrån vad jag allra helst skulle vilja pyssla med……eller hm igen….kanske beroende på vad hantverket ska bestå av lite nära drömmen ändå.

Hade ju hoppats att jag skulle ha råd att pensionera mig i år och då äntligen få tid att riktigt ta tag i allt som förmodligen borde ha gjorts redan. Men icke så, så jag får väl fortsätta med att hinna med  lite här och lite där och – naturligtvis! – aldrig bli eller åtminstone aldrig känna att jag hinner bli riktigt  färdig med …….håhåjaja, den listan tänker jag inte plåga varken mig själv eller någon annan med……..

Allting bara traskar på…..

Några gupp och andra ojämnheter att passera över eller runda finns det så klart, men på det stora hela flyter det på…..tror jag……