Sommar 2022…..

….. sommaren som blev något annat

….. jag blev någon annan

****************************************

Konsten att hitta ett nytt sätt att leva och fungera på…

Inte lätt…

*****************************************

Att för första gången vara helt beroende av andra…

Outhärdligt!

*****************************************

Att förstå varför jag som inte har kunnat gråta sedan 2002 nu kan gråta för typ ingenting

Ha humörsvängningar av katastrofal karaktär…

Fullkomligt oacceptabelt!

******************************************

Känns som att ingenting fungerar…

Känner mig alldeles vilsen…

*******************************************

Men!

Nu förstår jag verkligen hur skört livet är, hur fort allt kan ändras och att det gäller att ta vara på allt bra som finns och vara tacksam för de människor man har närmast sig…

Annons

Frustrationer….

….Jara’ fast nu är det ändå väldigt mycket av ”livet är underbart”…..

Det är sommar!

Det är rätt varmt och skönt!

Jag har en sprillans ny häcksax och med följde även en grenkapare och en sekatör så nu är tanten utrustad!

Mitt lilla revir är så bulligt och mulligt grönskande att det är en fröjd att kliva ut och jag känner stor tacksamhet att jag finns just här just nu!

Det är mitt eget paradis som jag ska ha förstånd nog att verkligen njuta av denna sommar 2022.

Under årens lopp har Naturen och lilla jag har lyckats forma mina kvadratmetrar till att innehålla både gräsmatta storlek större, lite park och även något som kan kallas en miniskog.

Men som med alla andra boytor så måste det hållas efter, städas då och då….

Igår blev gäset klippt och nu ska häckar och småträd ansas.

Tänkte skriva att det är liiiite sent för det om det ska hinna fina till sig till midsommar….Men det är negativt tänkande så det hoppar jag över!

Alltså…..

Nu börjar jag på ett nytt inlägg igen!

Jag pladdrar och pladdrar men kommer liksom aldrig till punkt…..

Jag tror jag har hur många utkast som helst… Och egentligen skit samma för det är förmodligen bara jag och kanske en till som läser det jag publicerar.

Okej! Nura! Kom till skott!

Sommaren är nästan här. Brukar vara en tid av så mycket bra energi…..

I år är det på något sätt rätt mycket ”jahaja….. rensa ögras – klippa gräset – fixa till nån form av mysställe runt hörne – mm” – känsla istället. Kryddas gör den av ”Osch! det där måste jag se till att det blir fixat – näe inte det också – vad kommer härnäst!”

Det sistnämnda skulle kunna vara otroligt gräsligt deprimerande MEN icke! för min ensamma egentid verkar verkligen ha stärkt mitt innre! Fast alltså – glad blir jag ju inte och kvittrar gör jag absolut inte heller. Däremot så innfinner sig ett slags tålamod….. typ ”Jahaja…..! även där…..

De där två åren av Elände har satt sina spår på många sätt men när jag fingranskar dem så blir det ändå klar övervikt på plussidan.

Vem av oss har lyckats undgå att förstå vad som verkligen är viktig?

Hur många kan ha missat att det viktigaste i livet är att leva här och nu och att vara så tacksam för allt bra man har!

Nu ska jag ta tag i mitt Härochnu och jag är så tacksam att jag kan det!

Ensamhet eller Egentid….

Egentid…. vad är egentligen det?

…. tid att vara egen?

…. tid att ha för sig själv?

Att vara egen… vad är egentligen det?

…. att vara lite kufig typ?

…. att vara sig själv?

Att vara sig själv nog…. vad betyder egentligen det?

…. att bara tänka på sig själv?

…. att tycka att man räcker till för sig själv?

**** fortsättning – kanske – följer…..

Ännu en dag för liten tant …..

…..har börjat.

Gårdagen kom och gick och det gör denna också.

Alla dagar är rätt lika…..

• vaknar
• känner efter om det är dax att kliva upp
• om ja gör jag det
• om nej ligger jag kvar
• kaffe blir det hur som helst
• numera, efter tillvänjning att höra om Eländet, så får nyheter göra mig sällskap ett tag
• gör mig redo att ta ut jyckar
• fixar iordning jyckarnas crunch till eftervaritute-frukost
• ut i förhopningsvis bra väder med dogsen
• in och utfodring av de fyrbenta kompisarna
• mer kaffe till tvåbent jag
• sen kommer det ett kort ögonblick av självransakan – finns det nått som måste åtgärdas?
• om ja – gör det på en gång eller skjuter upp det till en annan dag
• om nej/uppskjutet till annan dag – en kopp kaffe till men oftast då med mjölk i
• funderar på vad liten tant kan sysselsätta sig med
• funderar på vad liten tant kan vilja äta denna dag
• om inga rester finns – kanske bra laga mat tidigt
• om rester finns – lagar inte mat
• om bra väder = ut i trädgården och se vad som kan göras
• om sämre väder = stannar inne och funderar en gång till på vad som skulle kunna bli gjort….
• förmodligen dax nu att låta dogsen få komma ut och då blir det så
• gör något…..
• gör något…..
• äter nått
• tittar på nått
• gör nått….
• ut med jyckar
• tittar på nått och somnar förmodligen
• …….osv…….

Och nu skulle jag ju kunna tjata om samma lista om och om igen för när man är isolerad som jag valt att vara blir gärna alla dagar rätt lika……

….. ända tills jag kom på att de inte är det ändå!

Visst att en hel del är samma samma men om man tar sig tid – och det har jag ju verkligen gott om just nu – så ser man allt det ‘småttiga’ som händer och som ändras hela tiden. Men det ska jag skriva om i ett annat avsnitt i berättelsen om …….

…… hmm…. kanske ska kalla det för ”Berättelsen om Liten Tant i Isolering” ….

…. hmm igen…. får fundera lite till på det tror jag ….låter så dramatiskt….

Ännu fler Funderingar…..

…..kan man verkligen ha det…..

Fundering….. näe och jo-o….. eller är det en summering, en typ insikt, en nödvändighet för att lära att hantera…..

Vad det är som tankearbetet går på högtryck för att kunna reda ut….. åh det är ett helt liv av ALLT…..

Tänkte göra ett väldigt seriöst försök att bena ut, reda ut, analysera fram nått vettigt…..

Hur svårt kan det vara att få ner det i skrivna ord?????

Tankarna med nånslags lösning /förklaring finns men orden vill inte komma längre, vill inte ner på pränt…..

?….?….?…..

?….?….?…..

?……..?…..?…..Jaa vad sjutton ska jag skriva?……

 

En månad snart….

Jag har inte varit utanför mitt lilla revir längre än till brevlådan på snart en månad.

Brukar inte komma så värst mycket längre än dit annars heller utom när jag shoppat i matbutikerna 1-2 ggr per vecka.

Förändringen i mitt yttre liv är alltså inte så stor….

Innutilivet däremot har fått sig en rejäl knuff att fundera på vad som verkligen är viktigt.

Av allt funderande jag verkligen nu har tid med så blir jag stundom väldigt ledsen. Men det finns också en hel del som gör mig glad och ödmjukt tacksam….

Ovissheten framåt – alltså tiden…hur länge, när är världen ‘normal’ igen – den tär på mitt själsliga tålamod /min själs ork att inte ramla ihop en gång till…..

 

Trädgården …..

…. den känns bra att skriva om.

Det börjar växa och dyka upp grönt och andra färger både här och där. Fast det är så torrt…..

Gräset är fläckvis grönt och alla små vårblommor sjunker mer och mer ihop vartefter dagen går – står rätt fint och fräscht upp på morgonen alltså.

Det blir fler tulpaner än jag kan komma ihåg vi haft här förrut och sånt som jag glömt bort att det funnits vill tydligen återkomma i år…..

Rabarberpajen är på tillväxt. Blir nog så mycket att det kan få bli lite primör-chutney också.

Alla mina krikon-‘träd’ blommar vacker och jag har både hört och sett iaf en humla så det blir kanske marmelad i år. Förra året blev det inte mycket alls så nu är det tom på denna underbara delikatess.

2019 gjorde jag nästan inget med äpplena utom att äte dem. upptäckte att jag älskar finriven morot blandad med grovrivet äpple – speciellt gott till kryddig mat.

Jag saknar fortfarande mitt stora, vackra körsbärsträd! Och plommonträdet som så troget varje år gav mer frukt än jag kunde ta hand om….

Jag tror jag är hungrig…….

*ev stavfel i texten är det bara att hacka i sig ….. det får jag också göra….om jag ser dem förstås…..

Massor med tankar….

…. dyker upp och så tänker jag att jag ska skriva ner de och alla funderingar……

….. och så tar det tvärstopp när jag sätter mig vid maskinen.

Nästan allt känns så smått med hur det andra är.