Kan man vara allergisk mot kyla?

Jag är snuvig och eländig EN GÅNG TILL och jag som tyckte i går att jag började pigga på mig.

Det är väl som det är – jag och vintern är inte bästa kompisar, har aldrig varit det och kommer förmodligen inte att bli så heller!

Inte ens när jag var ett litet barn funkade vår relation särskilt bra. Jag hade väl som alla en viss ambition om att vara en sportig typ även vintertid och fick ett par urtjusiga sk kombi-skidor i börja av 60-talet. Med dessa kunde man alltså både åka platt och utför utan att verka alldeles bakom. Om man var särskilt duktig eller ens lämpad för någondera av disciplinerna är en helt annan femma. Det var inte jag! Jag hade astma, tillhörde inte de smala och dessutom hade jag ett jäkla humör. Dålig kombo även för sportutövning i milt klimat!

Det enda som finns kvar av ovan är skidorna. Jag har faktiskt släpat med mig dem genom livet……fråga mig inte varför.

Jo, förresten! Det där jäkla humöret har jag nog inte tappat bort riktigt heller. Däremot är astman inte som då och övervikten är sedan länge borta.

Min fysiska aktivitet består idag av alla vardagliga bestyr och är väldigt lika oavsett årstid…..fast krattan byts ju ut mot snöskyffeln så här års. Annars är det väl att rasta hundarna, hämta posten, bära in pellets och fylla på, städa brännare och panna, dammsuga, tvätta, vattna blommor, laga oändligt mycket mat, baka en massa kanske egentligen onödigt, diska och åter diska, skyffla en jäkla massa snö, rasta hundarna igen, handla hem föda och laga ändå mer mat……osv….osv……Hur sjutton hann jag jobba också förrut???????

Jamen! när man talar om trollen! Det är dags att promenixa de fyrbenta vännerna!