Frustrationer och annat otyg

….och livet är underbart!

Jordbrukat – nästan – …..

…..har jag gjort. Eller i alla fall farit runt med krattan på framsidetomten. Och då ska det naturligtvis bli regnigt – bara för att liksom… Nä, nu ska jag inte vara dum för det behövdes faktiskt lite blött från ovan.

Det finns åtminstone ett par av arten Turkduva som spatserar runt i min lummiga trädgård som ligger i ett äldre bostadsområde. Nu skulle väl inte alla hålla med om beskrivningen av den av duvorna valda spatserplats – alltså huset är rätt gammalt och området lika så så det kan ingen säge emot men min trädgård klassas säkert inte av alla som lummig utan snarare som vildvuxen….och det gillar alla Pippisar i alla fall. Fast Pippisarna är så mycket färre än i år det brukar vara. Jag börjar nästan bli lite orolig. Vad har hänt? Kanske de har matats duktigt i vinter nånstans och liksom fastnat där. Jag ‘kan’ ju inte ha fågelbord och sådant här för hundarnas skull – man vet inte vad de tuggar i sig för skräp då. Annars funkar det helt okej för för det allra mesta struntar Vovvarna i Pippisarna och vise versa….. utom när det ramlar ner nån skatunge som inte kan komma upp igen för då är frestelsen tydligen alldeles för stor.

Alltså utgör mina dogs ingen större fara för det vilda livet i min trädgård MEN det gör däremot grannens förbaskade katter! Igår t ex,  försökte en av de jäklarna få tag i just en av Turkduvorna! Fågeln flög upp från gräsmattan på min sida och katteländet, som befann sig utanför tomten och därmed på andra sidan en mur, HOPPADE rakt upp och försökte sätta klorna i fågeln i luften. Måste väl erkänna att det var rätt snitsigt gjort men som tur var klarade Pippisen sig.

Nä, nu är det dags att krypa upp i soffhörnet med filt och kudde och nått gott att äta. Har lagat matlådemat större delen av dagen och jag blir rätt ohungrig då. Har faktiskt gjort lite Smaskens också och den här gången blir det bara till mig eftersom det är sådant bara jag gillar – en mjuk kaka med dadlar, farinsocker och apelsin i och så mumsiga dadelgodisbollar!

Tack och god natt!

Annonser

Stillhet

Tystnad. Lugn……..tråkigt?

Jag tror jag har pratat om det här förut, det att våga göra absolut ingenting.

Göra absolut ingenting är en svår konst. Varför då? Det är väl enkelt att bara skita i allt och slöa i soffan istället. Hm, då gör man väl inget bara för att slippa göra något annat, eller hur? Eller så drabbas man av dåligt samvete för att ingenting blir gjort…..och det sistskrivna blir faktiskt en lek med ord om man har min skruvade hjärna!

Nä, det jag menar är att som tjuren Ferdinand sitta under korkeken. Visserligen luktar han på blommorna men det är väl helt okej för det enda det aktiverar är väl sinnet för dofter……

Det som fick igång mig idag att prata om detta är att det mitt emot mitt hus finns en arbetsplats där de arbetande går ut på baksidan för att röka. Oftast kommer de ut en och en ( det är en Kommunal verksamhet med antirök-policy så röktillfällen och -platser är strikt reglerade ) och eftersom jag tror mig veta att de har mer än fullt upp att göra hela dagarna, förvånar det mig att de inte bara njuter i stillhet av sin cigarrett. Nä! Jag tror inte jag sett en enda utan telefonen mot örat och vandrande fram och tillbaka under livlig diskussion med andra änden.

Nu får ju faktiskt folk göra håken de vill i sina liv för det gör ju jag med. Dock pladdrar jag verkligen inte mycket i telefonen för jag tycker den bara är ett hjälpmedel – rätt ofta ett irriterande sådant tom. Jag har istället den dumma vanan att sätta på tv’n så fort det inte finns annat att göra.

Varför har jag skrivit om det här då da’? Jo, jag känner själv ett stort behov av att hitta det lugnet, den stillheten, det rofyllda i att kunna helt stänga av och bara samla kraft – ladda batteriet –  i det att just göra ingenting……och jag tror allt att det finns många, många fler som skulle behöva  det……

 

Ja inte blev det….

….så värst mycket bevänt med det där vilandet idag heller. Riktigt lika mycket fullt ös har det inte varit, men ändå alltså….

 

att bli Frestad….

Det riktigt spritter i Våren!  Frestelsen att börja kratta och krafsa är stor men nä!, det ska allt vänta ett tag till för Nattfrosten har inte riktigt sagt tack och adjö än.

Pippisarna har börjat plaska lite försiktigt i fågelbadet så nu vill det till att fylla på och hålla rent – ett kärt pyssel. Det gör att jag är frestad att ställa fram lite utemöbler på bästa Fågelskådarstället men det får nog också vänta ett par dagar.

Igår var jag frestad att ingenting göra men det blev precis tvärt om istället. Jag drabbades av det sprittiga jag med så dammsugaren fick jobba som sjutton och all rest pellet kom in i källaren – sista pallen för säsongen behöver få plats. En föraning om att det nog snart kommer att  sopas bort vintergrus här, fick mig att ta Storsopen i högsta hugg och börja….borsta trodde jag, men det är sådana mängder i år att det blev till att skyffla ut det från trottoaren. Frestelsen att vila hade vid det här laget helt givit upp så jag fortsatte att spritta runt i köket och avslutade med att baka en typ HittepåKaka. Den blev frestande god!

Men nu är det en ny dag, det gör ont lite här och där, så idag ska jag nog verkligen frestas att ta det lugnt…..

Julros, tulpaner och vår i luften!

Julrosen har varit modig nog att komma i blom på sin ganska skyddade plats och det står ett stramt litet knippe av tulpanbörjan alldeles vid trappen. Själv funderar jag på att go wilde and crazy och dissa vinterjacka för en mer vårlig ensemble…..

Deklarationen…..

…..kom, bokstavligen, som ett brev på posten idag. För första gången på jag vet inte när, får jag faktiskt tillbaka pengar…..fast ändå inte. Orkar inte gå in närmare på varför – och nu lät det som att det var någon tråkighet men det är det inte alls.

Är så himla trött att det är korkat att sitta här och försöka skriva nått vettigt. Kanske ska skriva nått ovettigt istället…..

Slog upp ordet och fick veta att det betyder – oförskämd, förolämpande, grov, otidig, klandrande, ; galen, tokig dåraktig –  fast det är ordet ovettig som betyder detta och det var ju ovettigt jag skulle skriva.…..

……..God Natt!

Paltat sig igenom….

…..ännu en vinter har man snart gjort. Inte har den varit så hiskelig heller även om det har varit kallt för kylan har liksom varit ganska jämn och det passar vårt hus och Albin. Men snart får Albin semester och då får jag mer frihet – det är ju bara jag som kan och vill pyssla med pannan. Väldigt dumt för det skulle bli bra kallt här om jag av någon anledning var tvungen att vara någon annanstans.

Friheten är inte total även om Albin sommarvilar för det gör inte hundarna och dom tar heller ingen semester. Men det gör åtminstone det ena barnet och då ska jag försöka komma mig ut lite längre än till matbutikerna och närliggande stad.

Det andra barnet ska lite längre fram flytta iväg för vidare studier och då ska jag passa på att ta tag i det där med ommöblering, diverse ytrenovering och lite-mer-renovering plus rum kommer att får byta funktion

….och där tog skrivklådan slut och nu är det chips- och filmdax i myshörnet som drar istället……om jag inte somnar……Adios!

Matlådepysslet nr2, Tidigt och ännu en Insikt……

Jag börjar med Insikten.

Jag har funderat mycket i mitt liv på mycket. Fortfarande kan jag förvånas över att något jag visserligen tänkt igenom rätt bra ändå, efter all tid har väntat på att landa i att verkligen förstå. Vet inte om det är begripligt vad jag menar med att verkligen förstå och det spelar egentligen ingen roll heller för det viktigaste är ju att jag gör just det – Förstår.

Vad är det då jag har fått kläm på? Jo, jag har under åren tränat mig att verkligen se hur jag är, hur jag uppför mig, vad det är som kommer ut ur min mun…..osv….Lyckas kanske inte alltid men helt okej i alla fall. Detta har jag gjort för att förstå varför saker och ting blir som de blir – både bra och dåliga – i samspelet med andra. En process som inte börjat igår utan något jag kan komma ihåg jag funderade på redan som väldigt ung – alltså egentligen alldeles för ung. Och nu kommer jag till the Kläm: typ om man blir stött över hur någon lät så kan man ju tänka efter hur man själv låter i samma situation. Ofta är det precis så samma och det gör att det blir lättare att inte haka upp sig på då. Men det är inte det som är Klämmen utan den är insikten om att visst jag gör också fel men eftersom andra gör det också så är det inte heller något att hänga sig fast vid.

Äsch, det där blev så vimsigt och svårförstått att jag raskt kastar mig över ämnet Tidigt istället. Näe, det gör jag inte alls för jag känner på mig att det kommer att bli urtrist……

……och det kommer ämnet Matlådor också att bli för jag har gått upp alldeles för tidigt idag för att se till att alla fick sina matlådor med sig!

Hej så länge för nu ska jag sova midda’!

Ensamtid…..

…..har jag haft både idag och i går och i förrgår. I tisdags och igår så hade jag att göra hela tiden med sånt jag brukar ha att göra så de bara försvann. Idag hade jag inget som måste bli gjort, förutom omsorgen om pannan Albin förstås, så jag tänkte ta mig i kragen och städa och göra påskfint, men det gav jag sjutton i. Det blev mördegskakor, bakelseanslag och två flätade vetelängder istället. Så mycket trevligare pyssel! Hann dock inte påskdekorera bakverken innan egentiden var slut så det får jag fixa i morgon.

Summan av kardemumman är att tiden går alldeles för fort och har gjort så de senaste 20…hmm….30…..näe 40 åren är det nog.  Nånstans på tidslinjen började jag förstå att man måste ta vara på just tiden, leva i nuet och allt det där. Har jag lyckats med det? Näe, inte så värst för på nått sätt så tror man ju att man ska leva för evigt även om sanningen mer och mer går upp för en att det gör man visst inte. Spelar ju faktiskt ingen roll om man fortsätter tro på evighetsliv heller för förr eller senare tar det slut ändå.

…..och jag vet att det inte är riktigt bra att skriva i man-form. God natt!

PannPuff och BoByggen

Jag gillar mina skator. Det har funnits minst ett par i min trädgård sedan vi flyttade in. Med åren har vi lärt oss leva bredvid varandra. Det händer rätt ofta att en av dem sitter på en äppelgren sådär en meter ifrån mig och en hund och det ända de gör är att fortsätta småprata. Och det där med skatornas läten är något jag alltså fått förmånen att lära mig lite mer om. Som de flest har ju jag trott att det är kraxljudet som är det enda de kan prata med. Näeda’, de till och med har små kvirrande och sjungiga läten men oftast när man kommer nära så är det ett slags mjukt schvisande – vet inte hur jag riktigt ska kunna beskriva det med ord och strunt samma – de som är intresserade kan gå ut i naturen och leta upp en skata och verkligen lyssna själva!

MEN det finns en sak jag ogillar med mina bevingade trädgårdskompisar och det är att det i bobyggartider släpar runt en himla massa pinnar. De som ligger här och där kan jag ju stå ut med eller plocka upp dåra’ MEN de som de ovänligen nog råkar lägga kvar/ inte orkar få med sig längre än ovanpå min skorsten ÄR INTE OKEJ! Och så var det med det!